...är ämnet för min undersökning på index-sidan denna gång.
Antagligen är det den som lett till inlägget i gästbok 5, en tredjedel ner på sidan, där någon frågade om vi kanske
skulle utföra försöken på människor istället, om djurförsök skulle förbjudas. Militanta
veganer är lika hemska som nazister, stod det också. Det var många ämnen på en gång, men
faktum är att många andra också tycker att dessa ämnen hänger ihop. Jag tänkte här skriva vad jag
själv tycker och tänker om veganer och djurförsök.
För att börja med det sista påståendet i gästboksinlägget, så är det kanske så att
militanta veganer har lika mycket hat och förstörelselusta inom sig som nazister och
rasister. De lever kanske efter sina frustrerade känslor istället för att använda förnuft
och logik, och tror att deras handlande kan leda till en verklig utopi - den värld som de
önskar skapa(?). Om de nu har något mål med att använda våld, så är och förblir en utopi
alltid just en utopi, även om hat är huvudingrediensen - det kan bara leda till
försämringar för alla inblandade, djur som människor. Man kommer inte fram till något
konstruktivt genom hot, och utan att planera för djuren förblir de lika lidande som tidigare.
Veganernas personlighet varierar naturligtvis lika mycket som den övriga befolkningens.
De flesta är högst fredliga varelser som bara försöker leva ett liv i harmoni med naturen.
De vill ta fullt ansvar för sina handlingar hela vägen ut. De vill inte göra andra varelser
ont och sedan blunda för detta, så som majoriteten av oss. Som vi alla vet har de flesta
lätt för att förtränga en hel del:
Vad slängde vi i soporna igår, och var hamnar de?
Hur dog djuren som senast ätits upp, och hur kom de dit?
Vilka energiformer använde vi igår, och kunde de bytas ut?
Hur många tänker på detta och försöker förändra sina vanor? Det krävs mycket moral och
energi för att bli en mer ansvarstagande och medveten människa, att öppna ögonen, bryta
vanor och börja leva på en "högre nivå". En vegan har kommit långt när det gäller just
matvanorna. Anledningen till till det kan antingen bero på egoism (bättre hälsa, bättre
samvete, religion) eller på moral och medkänsla för djuren. Resten av veganernas
personlighet varierar säkert.
Jag är bara vegetarian. Alltså äter jag inget kött, men däremot ägg, ost och mjölk.
Någon enstaka gång kan jag få i mig fisk och skaldjur, så egentligen är jag inte ens
vegetarian om man hårddrar det. Men jag tycker att djur liksom vi människor ska få leva
värdigt.
Vad betyder då detta? Tja, ett värdigt människoliv är inte att till varje pris få forska
genom djurförsök. Ett värdigt liv för en människa är inte rätten att få spruta parfym i
kaniners ögon, eller låta dem röka fem cigaretter i taget. Inte heller att plåga råttor
genom att gång på gång på gång nästan dränka dem för att se om de tillslut blir homosexuella.
Det finns ingen som helst mening med dessa handlingar, som forskarna fått pengar till.
Man ska inte forska enbart för sitt uppehälle, särskilt inte på andra varelser. Det måste
finnas en mening med forskandet, en viktig mening. Om man väl har en sådan mening
och vill utföra experiment, så ska metoderna vara moraliskt försvarbara. Ingen, vare sig
människa eller djur, ska behöva lida för att ett forskarlag vill veta mer om något onödigt
pga nyfikenhet eller penningbegär. Dessutom ska inget djur plågas, hur viktig forskningen
än är. Ingen bör ha rätt att tortera någon annan levande varelse. Man ska t.ex inte tortera
en krigsfånge för att få reda på livsviktiga fakta, lika lite som man ska göra det med ett djur.
Problemet är säkert att många människor saknar förståelse för att djur är ytterst medvetna
varelser. De har starka emotionella känslor, känner smärta, är moraliska, intelligenta och
har ofta ett logiskt handlande. Normalt sett vill inget djur någon annan något ont - de
handlar aldrig bara för att skada någon på måfå, som vi människor kan göra. Antagligen hör
det till människans natur att vara ond och vilja skada andra, men vi måste försöka stå
över detta primitiva drag. Vi har ju samtidigt en högre intelligens och slutledningsförmåga,
och då borde vi rimligtvis kunna nå en lika hög nivå moraliskt som djuren redan gjort.
Plågsamma djurförsök är verkligt sjukt i mina ögon, något av det hemskaste en människa kan göra.
Om vi har sjukdomar, så har vi sjukdomar. Somliga saker hör helt enkelt livet till, vi har
inga heltäckande försäkringar från en slags övergud om att vi ska producera perfekta barn
som kommer att leva perfekta liv. Människans sjukdomar kan inte
rättfärdiga torterade djur. Vi får helt enkelt leva med våra fel och brister om det annars
betyder att andra varelser får lida dubbelt så mycket som de sjuka. Istället för att kasta
sig över djuren borde man alltså forska på mänskliga celler, konstgjord hud etc.
Kanske på de sjuka själva, på frivillig basis. Dessutom borde man kunna använda sig
av örter och andra naturmedel mycket mer. Det finns flera alternativ nu för
tiden, men många forskare är så snabba med att ta till kaniner, råttor, katter och apor
istället för att som de forskare de är hitta bättre lösningar.
Forskning på djur tycker jag är OK bara om de får leva ett så naturligt liv som möjligt,
med nära känslomässig kontakt till andra varelser. Utan smärta eller upprepade operationer,
utan att gifter förändrar personligheten eller ger plågsamma sjukdomar eller symptom.
Det betyder att man egentligen bara bör forska på djur för att få veta mer om hur människan
fungerar som bäst socialt ihop med dem, eller hur djuren själva löser olika tankenötter
etc. Något annat kan vi inte tillåta oss.
Tja, detta är mina yttersta synpunkter om djurförsök. Vi tycker alla lite olika, men att
bara blunda och gå vidare om man förstår att djuren plågas är inte rätt. Det är inte lätt
att få till förändringar, men ju fler vi blir som medlemmar i
"Djurens Rätt", desto mer kan vi
kanske tillsammans bidra till att förbättra djurens situation.
Upp igen!
