
[SÖK] [Välj Rulle] [Huvudsidan] [Gästboken] [E-post]

Gammalt och nytt
© Eva-Lena B
Dåligt minne
Har jag blivit senil i förtid? Jag hittar inte längre vägen till min minnespinne! Det var längesedan jag använde
USB-minnet (SanDisk) och då gick det bra, men nu när jag tänkte lägga in lite sommarprat från
"Sommar" i P1 på pinnen,
hittade jag inte enheten. Hrm... hur 17 gör man? USB-minnet syns inte i enhetshanteraren eller Utforskaren - varför är
det så? Jag som aldrig haft problem med sådana här bagateller förut... snart vet jag väl inte åt vilket håll man
sätter på sig byxorna.
Vilken är er favorit av sommarpratarna hittills, förresten? Jag har bara lyssnat på några stycken nu i veckan som gick, men vill gärna lyssna på fler så jag laddade ner några tidigare program i efterskott. Jag tror att jag bäst tyckte om att höra Yrsa Walldén berätta om sin tillvaro, hon är en väldigt blyg tjej och upplever vissa situationer som oerhört jobbiga.
Jag hoppas att hon kan växa ifrån de där känslorna snart. Undrar om inte den enklaste vägen är att försöka leva sig in mycket mer i det man faktiskt vill göra och följa med i flödet omkring en, istället för att lyfta upp sitt fokus till en kritisk blick som svävar ovanför en själv och som tänker negativt om hurdant intryck man kommer att göra på omgivningen. Jag vet inte om det faktiskt är så, men jag tror att många tonårstjejer hamnar i en ond cirkel av sådana tankar när det blir till en vana att kritiskt granska sig själv utifrån.
Vi borde alla fokusera mer från hjärtat och ut i det vi faktiskt vill ge oss hän i, utan tankar på annat än just DET. Ibland får jag problem med att inte tillåta mig det, trots att jag hunnit bli 45 år. Som när jag ska prata engelska, det går så himla knackigt trots att jag kan skriva engelska flytande. Dumt! Jag fick bara dåliga minnen av mina engelska samtal under semesterresan... men många positiva minnen av annat slag också, förstås.
En dag ska jag kasta bort min rädsla för att prata engelska också. Jag tar en rädsla i taget. Och jag vill inte vara rädd för att ha tappat minnet, även om det bara är ett USB-minne.
Direktlänk
Livstecken
Efter nästan tre veckors resande med bil genom Danmark, Tyskland, Belgien, Holland, Frankrike och England har jag och
JB nu kommit hem till ett lugnare tempo och behöver nästan ta semester efter semestern. ;=) Pust! Det är både roligt
och jobbigt att luffa runt sådär.
Eftersom det blev lite för stressigt och även på grund av att bilen måste in på verkstad vid ett tillfälle, hoppade vi över att besöka "Eden Project" i Cornwall i sydvästra England, trots att vi befann oss alldeles i närheten. Men vi hade en hel massa annat att se i det otroligt vackra Cornwall, med sina böljande lapptäcken till landskap och dramatiska klippor liksom pittoreska kustsamhällen.
Det visades ett intressant program om "Eden Project" på tv någon gång för tio år sedan eller så, där man berättade om de stora globerna man byggde upp för olika slags växtlighet och som klimatsattes för att efterlikna flera världsdelars förhållanden i temperatur och fuktighet etc, men jag hade glömt att det var just där det låg. Blev positivt överraskad när jag upptäckte det. Men, men, kanske blir det en ny resa dit i framtiden, vem vet? "Eden Project" beskrivs så här på deras hemsida:
"Welcome to our global garden: a place of beauty and wonder which explores humankind's dependence on natural resources. Here you will find crops, landscapes and wild plants which reflect the amazing diversity of our planet. There's also internationally famous architecture and art which draw inspiration from nature; and a stage on which people working to make our world a better place can tell their stories"
Ett annat mål som också drogs in under resans gång var "Europa park" i Rust i Tyskland; en nöjespark likt Liseberg men med typ 100 åkattraktioner - den måste vara enorm! Dit kanske det kan bli en resa en annan gång... nu fick vi nöja oss med "Efteling" i Holland.

Det jag kommer att minnas längst från resan, när vi förresten klarade oss nästan helt från regn, är nog jakten på
parkeringspengar och det hysteriskt cyklande folket i Amsterdam, klipporna när vi ankom till Dover, alla vackra och
dramatiska vyer i Cornwall där vi stannade en knapp vecka, vänstertrafiken och de ibland otroligt smala och kurviga
vägarna på landsbygden som kantades av jättehög och tät växtlighet på båda sidorna (se bild ovan), Europatunneln
mellan England och Frankrike (lite läskig) och de varierande hotellen. Och lite till. Bilder kommer snart, men troligen
på fotosidorna istället för här i Rullen.
Bilder
Dagar och veckor har rullat vidare, genom liv och död, utan att jag skrivit i Rullen på länge.
Här kommer åtminstone några bilder från maj och juni i väntan på skrivklådan. :=)
Jag gillar min nya digitala systemkamera, men har ännu inte lärt mig precis alla finesser så jag är inte helnöjd med alla mina bilder heller. Men mycket inspiration har jag i alla fall fått av miljöerna omkring mig.
Förresten, innan jag laddar upp bilderna tänkte jag bara tipsa om en miniserie i två delar som börjar på TV2 imorgon kl. 22:25; "Secret smile". Den är otroligt spännande, så se den om ni kan!
När vi var på Öland i maj bredde rapsfälten ut sig. När vi återvände i juni hade de redan försvunnit.
De två översta bilderna här togs dock i maj.


Öland i juni månad. Några av Byrums raukar:

Neptuni åkrar:

Vid vattnet nedanför Neptuni åkrar:

En del av hällens ytor är ludna som här, och man ser spår av fossiler:

Nedanför fyren Långe Erik längst i norr:

Kring Långe Erik fanns otroliga mängder knott:

I spännande marker låg det gamla smalspåret för timmer:

I skuggan av Borgholms slottsruin:

Orust, en vacker ö norr om Göteborg
Måna i sitt galleri i Mollösund på Orust, väl värt ett besök:

En del känner sig dock lite hängiga i Mollösund:

Kinnekulle
På Kinnekulle Ring tävlade bland annat denna bulliga bil, som i folkmun visst brukar kallas köttbullen (hihi), i
racing för äldre bilar:

En av motorerna som JB satt ihop och renoverat:

Öland
En bild säger kanske mer än ordet underbart...? Det blev en underbar helg på södra Öland, och jag fick använt min nya
digitala systemkamera "Olympus E-410". Dessutom kom jag igång lite mer på allvar med bilkörning!
Jag har nästan mot min vilja fått tränat mig lite i bilkörning under det senaste året, efter att ha vägrat köra i typ 25 år! Ja, ända sedan jag tog mitt bilkörkort som 20-åring har jag avskytt att köra bil. Det känns ju som att dra omkring på ett stort hus! Så, det krävdes en hel del övertalning från JB innan jag ville börja köra bil igen, för jag hade liksom byggt upp en skräck inför det. Visst har jag kört motorcykeln de senaste 8 säsongerna så jag är ju inte främmande för trafiken och reglerna i sig, men det är helt olika körtekniker för mc kontra bil. Mycket enklare för bil, förstås, men är man ovan vid klumpigheten så är man. :=)
Först övade jag manövrering på en kyrkogård genom att "fickparkera" på olika ställen, och sedan gav jag mig ut på mer trafikerade vägar för varje gång. I början körde jag en Volvo V70 (inte precis en bebis att börja med, när jag skulle vänja mig vid ratt istället för styre) och på sistone en Saab 9-5 Aero från 2002. Och i helgen slog jag rekord i antal körda mil: 17 i fredags och 24 i söndags, på väg till och från södra Öland (Ja, JB fick ju köra han också)!
Man kan se roliga saker även i bilen - nästan som i Spegelhuset på Liseberg. :=) Visst syns det att jag har gått upp
fem kilo? Hihi!

Den mest spännande bilden i helgen är nog den på hornugglan (en hona som hade ett par luddiga ungar i ett annat träd),
som jag upptäckte tack vare några ornitologer.
Ugglan satt bara cirka 5 meter ifrån oss, men väl kamouflerad genom att göra sig smal bland grenarna i ett träd. Ögonen var lätt slutna, vilket tydde på att den var avslappnad, men tofsarna på huvudet var samtidigt uppfällda. Det avslöjade att vi själva var avslöjade - denna fjäderprydda hona visste att hon var iakttagen.
En av ornitologerna frågade om jag ville titta i hans långa teleskopkikare. Vet inte vad den hade för styrka, men häftigt
var det - plötsligt gällde näbb mot näsa och jag såg ugglans varenda ögonfrans! Åh, det var nästan en religiös upplevelse! Så vacker den var! Här ser ni min bild av den (alltså med min kamera och inte lika fin som jag såg den genom teleskopkikaren). På Wikipedia kan man
läsa lite om hornugglan.
Här följer en salig blandning bilder från södra Öland. Och då har jag ändå valt bort att visa orkidéerna på Alvaret. ;=)



Här till höger har vi en bofink. Visst är den söt?
Jag fick en del guidning av en ornitolog, men har redan glömt vad nästan alla fåglar som jag presenterades för heter...
utom kanske tofsvipan, men den är ju så lätt att komma ihåg och känna igen.


[SÖK]
[Välj Rulle] [Huvudsidan]
[Gästboken] [E-post]
[Rulle 93-innehåll]