 -Bara några veckor kvar?
|
|
MC-dagboken
4 augusti 2000 20 augusti 2000 Medan dottern varit bortrest och sambon fått jobba över hela helgen med att bygga, konfigurera och testa olika datorhårdvaror, så har jag själv levt ett riktigt egoistiskt "cowboyliv" på motorcykel. Lördagen med sitt soliga och varma väder inbjöd till en tur till Tjolöholms slott och avkoppling vid vågornas skvalp nedanför dess trädgård, eftersom slottet dessutom ligger nära "Micro", där jag köpte bra miljövänligt avfettningsmedel - och där jag även hittade väldens gulligaste velktygslåda som man bala måste plata babysplåk med. ;=) Föll även för en verktygssats för 700 kronor med allt man behöver för mc-mekande, som jag måste köpa så fort jag har vägarna förbi där igen! Efter en fika på favoritcafét hamnade man sedan på en gratiskonsert i Slottsskogen där det spelades progressiv rock med en del bra låtar och góa elgitarrfrekvenser. Det kändes nästan som att vara 17 år igen.
Och idag var det dags för "Rally Väst" med Göteborgs Prima MCK. Det betydde 10 mil asfaltkörning och fem stationer med
teoretiska och praktiska uppgifter: stövelkastning mellan benen (över ryggen och framåt), hjälmbowling (*fniss*),
ap-krävande lianklättrande, staplande av sockerbitar och så fotbollsspelande med en apelsin i en nylonstrumpbyxa hängande
mellan benen. Hrm... Eftersom jag är dålig på gymnastiska spektakel och saknar både allmänbildning och tävlingsvilja, så
hamnade jag bland de tio sista (som nummer 71 eller 72) men fick i alla fall ett tröstpris. ;=) Efter den sedvanliga och
tråkiga garagevändningsträningen efteråt, så fick våra motorcyklar en välbehövlig snabbtvätt med avfettningsmedel.
Nu sitter jag här och slappar igen, medan dammråttorna snart börjar sjunga opera för att få mig uppmärksam på dem.
Inte hör jag till kategorin "den perfekta husfrun" precis... Och inte nog med det - jag ska nog gå ner och slöa framför
TV:n snart. He-he! Jag gillar att vara "cowboy"!
23 augusti 2000 Igår gick det lite bättre med garagevändningarna, även om det fortfarande är till och från. Balansen har övats upp lite mer, förstås. Och så har jag på allvar just börjat köra efter linjer; alltså med en bestämd start- och slutpunkt. Tidigare har jag bara svängt runt så mycket jag orkat (i flera varv) där det känts lämpligt och naturligt att börja svänga, och då har det inte funnits några strategier för var kopplingsläget bör vara i varje punkt. De tidigare övningarna var nödvändiga för att träna upp balansen och försöka bli av med rädslan för att ramla, men nu är det alltså finjusteringen som gäller. Läs under "Övningskörning/Tips" om hur det verkar det vara bäst att göra. 6 september 2000 Jag undrar om tiden jag behöver för att bli ett riktigt proffs på garagevändningar ska räcka till innan uppkörningen, och om jag i så fall ändå kommer att vara så nervös att jag får ligga raklång av nervositet istället för att köra. Det här med uppkörningen har nästan blivit som en infektion, eller en fobi. Jobbigt! Antagligen är det för att jag vet hur otroligt besviken jag blir om jag underkänns. Gud, vad jag vill ha mitt MC-kort! Och Gud, vad besviken jag ska bli om jag inte får det! Hur som helst är hösten på intågande, och det är, om inget annat, verkligen definitivt! Nåväl, jag ska inte häda och missbruka herrens namn för mycket - än har jag inte varit på Konsum och köpt trosskydd. ;=) Men, glad blev jag över att min sida "På två hjul" rekommenderas hos Lycos, i deras nya kanal "MC/Tjejer på MC". Kul! 8 september 2000 Mer om garagevä... (Va? Tänk vad trött jag är på dem, då!)... Nåväl, jag tränade lite fler garagevändningar, och märkte att jag faktiskt redan kan göra dem när jag vill - bara jag är tillräckligt avslappnad. Ja, det gäller bara att tänka "Tja, då kör jag väl en slapp, snabb sväng så jag blir av med det här", och så köra på. Men det är lättare sagt än gjort, för rätt som det är vill kroppen göra olika kompensationer, eller så blir man rädd. Får man motorstopp för att kopplingshandtaget råkat släppas ut för snabbt välter cykeln lätt om man har för mycket lutning och tittar för långt bak. Men, om humöret, vädret och turen är med mig, så klarar jag detta på uppkörningen. I helgen ska jag träna på serpentinbanan också. Hå-hå-ja-ja... egentligen hade jag bara velat njuta av härlig landsvägskörning, nu när säsongen snart är slut. Det är höstens mest deprimerande sida; att det blir för kallt för mc-körning. 14 september 2000 Ikväll hade jag dubbellektion med körskoleläraren, det var längesedan jag körde med honom. Nu skulle vi till en "hemmagjord" serpentinbana ute vid ett industriområde för att träna inför uppkörningen om knappt två veckor. Där hade jag varit privat ett par gånger, men utan några koner, och nu när de kom till kände jag stundens allvar närma sig. Herregud, tänkte jag när jag i början av banan blev ombedd att köra igång - och köra hårt - tänk att stå på Stora Holm och vänta på detta! Och så gasade jag iväg, nervöst och spänt. Det gick inget vidare, och nere i svängen efter serpentinkörningen kunde jag inte vända tillräckligt snävt utan kom utanför den ena konen. Nästa gång knuffade jag till den, och gången därpå kom jag utanför igen. Osv... "Titta bakåt", ropade läraren. "Jag kan inte, jag måste kolla på mittenkonen, bara då kan jag vända", svarade jag. "Nej, det kan du ju inte", svarade läraren, "det låter ju inte alls som någon bra idé!". Jag visade honom och lyckades svänga riktigt bra. Fast en gång körde jag rakt på den, bara för att jag tittade på den för mycket! ;=) Det är inte meningen att man ska titta någon annan stans än bakåt på uppkörningen, så när jag väl tittat på mittenkonen och fått igång svängen, måste jag rikta blicken längre bak för att lyckas helt. Det bara ska vara så. Tillslut hade jag fått till det rätt bra (men fortfarande lyckades jag inte i varje sväng), och han sa att nu kunde jag inte köra snabbare än jag gjorde, förutom i svängen, så den kan jag träna mer på innan uppkörningen. Nödbromsningen och undanmanövern gick också fint. "Hur mycket marginal har jag, då?", undrade jag, som visste att 20 sekunder är max. "Det behöver du inte tänka på, men kör som du gjort nu så går det bra". Efter några utfrågningar visade det sig att jag legat runt 18,5 sekunder. "I början trodde jag ärligt talat inte på det här", sa han tillslut, "för det gick ju inget vidare. Men nu på slutet gick det ju riktigt bra". Skönt det! Men jag vill ju gärna vara helt säker. Fast det går ju inte... Jag fick visa honom några garagevändningar också. Somliga gick bra, andra inte. Somliga gick rentav otroligt bra, men andra väldigt dåligt. "Jag fattar inte hur det går till", sa han. "Du lutar ju cykeln lite inåt, jag fattar inte att den inte välter. Andra lutar den lite åt andra hållet". Han tittade fascinerat på när jag gjorde en sväng till. Jaså, man är så konstig av sig... inte underligt att mina har tagit tid att lära sig då. Ha-ha! Tyvärr fick jag kritik för en del i trafiken. När jag svänger i korsningar glömmer jag ibland att titta bakåt först. Även om det är grönt ljus ska man göra det, ifall det kommer en cyklist eller mopedist på fel sida om en för att köra om och sedan köra rakt fram, medan man själv svänger. Hur sällan det än inträffar så måste man alltid kolla sådant i sista sekunden, och det hjälper inte att bara slå en blick i backspegeln. Läraren sa också att man bör ligga till vänster inför vänstersväng och till höger inför högersvängar, men jag tycker inte man ska behöva göra det om man ligger i en fil som bara är till för de som ska svänga. Då ligger man ju inte i vägen för andra om man ligger mitt i. Hrm... fram till uppkörningen får jag i alla fall träna på detta, för man vet ju aldrig hur petiga de är. Och så vill jag ju köra så säkert som möjligt.
Att jag håller på att bli påkörd i en viss rondell varje morgon är en annan sak:
det är så många som inte ser eller fattar att det är en rondell, så precis när jag kommer in framför nästa rondellinfart,
mitt i rondellen, så åker de ut framför näsan på mig och tror att de har förkörsrätt, trots att de kommer från höger.
Samtidigt byter de fil till vänster, dit jag har väjt undan, så jag blir så att säga en aning prejad ganska ofta.
Riktigt så illa kör jag faktiskt inte själv. ;=)
17 september 2000 Påkörd! Haha! Det är helt otroligt! Man ska väl inte skratta åt det, men denna gång slutade det bra och helt utan vare sig kroppsliga skador eller märken på mc:n. Nästa gång kanske det går riktigt illa. Jag fattar bara inte hur somliga bilister har mage att bete sig - de måste vara riktiga jubelidioter. Jag körde före min privata handledare, och vi var bägge inne i en rondell när det hände. Rondellen håller på att asfalteras, så den är inte riktigt färdig än. På ett ställe finns en brunn med höga kanter som jag måste undvika, och hela rondellen är i ett sådant skick att man måste köra på 1:an nästan hela vägen igenom. Precis när jag var mitt framför nosen på en bil som ställt sig att vänta vid infarten mittemot den vi kommit in från, så började föraren köra ut, rakt på mig. Själv hann jag bara se att bilen körde igång och kom emot mig, men handledaren berättade att bilisten först hade stått still en stund, och sedan kört rakt ut; och så nödbromsat (när han antagligen fått syn på mig?). Jag hann aldrig väja - mest av pur förvåning över att han bara körde rätt ut - men om jag skulle ha väjt, så hade jag kört in i den höga brunnskanten. Dessutom är rondellen i sig väldigt trång och jobbig att köra i. Däremot började jag, för att undvika en kraftigare smäll, att öka farten lite närmare utfarten (där jag ju kunde styra upp cykeln igen). Precis när jag gasade på kände och såg jag i ögonvrån hur bilen skrapade mot min fot och något annat längre bak på mc:n! Oj, det var en läskig känsla! Jag fick stanna efteråt och se så att inget hade gått sönder, medan handledaren skällde på och beskrev för bilisten att i en rondell lämnar man faktiskt dem företräde som redan är inne, men att han istället hade kört rakt ut mot oss båda. Bilisten svarade bara "Det hände ju inget"! Hrm... Det är sådana som han som gjort att jag inte har velat köra bil sedan jag tog B-kortet 1984. Helgen har i alla fall varit superhärlig med sitt sköna sommarväder (SMHI hade spått regn och rusk), och det blev en hel del mc-körning på góa, nyfunna, kurviga och vackra vägar sydost om Göteborg. Härligt att inte bara träna garagevändningar!
Eva-Lena |
