 Sicket hundgöra!
|
|
MC-dagboken
23 januari 2003
Ett par bilder från Kawasaki-avdelningen, som hade många godbitar:
En sådan här "ER-5" kan jag tänka mig, liksom en
"ZR-7",
fast Z-1000
är tuffare. 15 mars 2003 Nu kan jag bara inte låta bli att berätta en sak: det var idag årets premiär på bönpallen, på kompisens MC! Häääärligt! Tio plusgrader och strålande sol var det dessutom, så vi var inte ensamma på två hjul. Vid varenda mack stod motorcyklar för att tankas inför nya äventyr.
Undrar om jag får träningsvärk imorgon. Det är nämligen ganska kul att på bönpallen strunta i att hålla i sig med
händerna, och bara låta benmusklerna försöka hålla kroppen upprätt i accelerationerna (som ju kan bli rätt kraftiga)
och inbromsningarna. Efter några sådana långturer med muskelträning blir det nog lättare på spinningen framöver
(som jag tyvärr, liksom power-yogan, fick hoppa över igen, på grund av förkylning). Ser fram emot sommarens MC-resa
i Europa, då jag också "bara" ska vara passagerare. Det är väldigt avkopplande även om man samtidigt är aktiv.
18 april 2003 Så var då vintersäsongen över för denna gång, och jag inledde årets mc-period (att köra själv, alltså. Satt ju på bönpallen redan den 15/3) med en cirka femton mil lång tur ihop med min privata mc-handledare/kompis idag! Jippiii! Vi åkte bland annat genom Gråbo, Härryda, Hindås och Mölndal, och slog oss ner på cafét längst ner vid sjön i Nolhagaparken, i Alingsås. De öppnade för säsongen, och hade redan massor med besökare. Många motorcyklister brukar fika eller spela minigolf där, eftersom det slingrar sig kurviga vägar i närheten. Vi intog värmande kaffe och goda smörgåsar. Det var inte direkt kallt idag, men svalt - långt ifrån lika varmt och gott som igår. Lite fler tröjor hade jag allt kunnat tränga in under skinnstället, alltså. ;=) Hur som helst, så var det häääärligt att få komma ut på vägarna igen! Jag njöt för fulla muggar! Det kändes inte ringrostigt alls. Nja, kanske ett par ögonblick, förresten, när jag skulle bromsa i nerförsbacke och titta åt vänster samtidigt som jag stannade med styret i vänsterläge, men inget som hade någon större betydelse. Jag blir liksom bättre och bättre för varje säsong, och därför har det trots allt känts rätt bra att vänta med en tredje uppkörning: ju säkrare jag blir, desto mindre nervös blir jag, inbillar jag mig. Det är två år sedan, i juni, som jag gjorde det förra försöket. Samma månad i år går mitt körkortstillstånd ut. Nu tänker jag skriva in mig på "den nya körskolan" istället för den jag varit inskriven på tidigare, när jag fixar det nya tillståndet. Herregud, förresten, det slog mig just: kan de neka mig ett sådant för att jag inte lyckats än? Nej, det är väl bara dålig syn etc som avgör??? Hoppas i alla fall att det för tur med sig att jag nu byter körskola! Tänker ta ett par lektioner till med den engagerande och duktige körläraren där, för att bli av med min skräck inför nästa uppkörning. Dessutom kommer det att kännas mycket bättre att ha honom med sig Den Stora Hemska Dagen. Läraren på den förra körskolan var lite "kall" och oengagerad, på något sätt, och jag vill inte dra med honom på en tredje uppkörning. Det skulle kännas som att slösa med hans tid i onödan igen (ja, som om han skulle tänka så, och därför får mig att göra detsamma). Eftersom jag har så mycket annat att göra och tänka på i år också, tror jag fortfarande inte jag gör ett nytt försök förrän nästa år. Även om det är kämpigt att inte kunna köra ensam eller spontant när lusten faller på. Tack för uppmuntrande mail! Idag fick jag t.ex ett från Maggan i Älvängen, som berättade att hon nog aldrig tagit sig i kragen och försökt på nytt när hon misslyckats med sin uppkörning, om hon inte hade hittat den här webbplatsen. Hon skrev bland annat: "Du är verkligen beundransvärd, det är säkert fler än jag som har blivit hjälpta av dina berättelser!" :=) Blir varm och glad av att ha hjälpt någon, även om det är genom min egen fumlighet! Hihi! Lycka till, allihop som ännu inte har kortet men kämpar med spänning, förhoppning och glädje! Det är inte bara målet som är fantastiskt - det är ju även en stor lycka att vara ute på övningskörningsturer. En tjej skrev och frågade var man kan hitta goretex-ställ till tjejer - om man måste gå på mässor för att få tag i ett. Tja, jag vet inte... det beror ju lite på var man bor. Jag tycker inte heller att utbudet för tjejer är stort nog. Vi har ju blivit fler och fler, så nog borde väl förrådet utökas lite i butikerna? Om man bor på en mindre ort med väldigt få mc-butiker, kanske man måste köpa via nätet eller på mässor, om man inte är ute och reser mycket. I Tyskland verkar det finnas mer av allt - och billigare... Själv ska jag försöka hitta ett nytt skinnställ i år. Skinn är slitstarkare än goretex (om man skulle råka ut för en olycka). Har hört att goretex inte riktigt håller vad det lovar vad gäller vattentätheten. Man trycker ihop materialet när man sitter, och då sugs regnvattnet upp den vägen, t.ex. Dessutom verkar materialets egenskaper "slätas ut" med tiden. Men jag skulle gärna vilja ha ett tunt sommarställ i goretex, för riktigt varma dagar. Om jag vore rik, skulle jag köpa ett ställ av varje sort.
På tal om regnvatten som sugs upp från sadeln, så har jag sett att en del kör med sämsskinn på den vid regnigt
väder. De vrider väl ur den emellanåt, och så är det bra att kunna torka av sadeln när den stått i regn och man
ska åka iväg. Tror faktiskt att jag ska skaffa en sådan trasa att ha i toppboxen. Bra är också att smörja in
skinnstället ordentligt med fett, just i grenen. Hihi! Såg just för min inre syn en mc-regnblöja. Hrm... ska nog
inte babbla mer här idag. ;=)
20 april 2003 Drygt 16 mil avverkades på motorcykeln idag. Mmmm! Denna gång gick färden mot Marks kommun, med paus i Horred.  Åt ena hållet bak kaffemuggen sågs hojarna stå och vänta  ... och åt andra hållet en fin kyrka. Från nacken, där markerna hade friare lekytor, blåste det ganska kallt, men det var ändå en skön dagsutflykt med många smala, vackra och kurviga vägar. Har lagt in dem som ett vägtips under "Vackert, smalt och kurvigt", på sidan kallad "Avkrokar. 10 maj 2003 Den 30/4 var det dags för årets besiktning, och som vanligt gick mc:n igenom utan kommentarer. På protokollet fick jag se (jo, visst, jag kunde ju spana på instrumentpanelen också ;=)) att mätarställningen snurrat 576 mil sedan förra besiktningen; lite kortare än det varit mellan de tidigare gångerna. Det kan bero på att jag satt på kompisens bönpall under Europaresan istället för att köra själv under de där två veckorna i fjol. Nu har min hoj i alla fall gått närmare 12400 mil! Tyvärr har den börjat "smälla" lite i år (baktända), kanske en gång var 10:e mil eller så. Jag får kanske kolla upp om något behöver justeras framöver. Den har aldrig fått förgasarna kollade sedan den kom till 1985, så det är ju fantastiskt att den ändå går så himla fint och problemfritt. Bytte tändstift idag, men det hade egentligen inte behövts eftersom de såg jättefina ut. Kollade även kopplingsvajern lite extra. Kopplingsvajerns ena ände hoppade plötsligt ur från sin plats nere i "armen" som går in i kopplingslådan, under en tur härom veckan. Detta är ett mysterium! Vajern har ju alltid suttit så hårt spänd att man måste böja upp den där "armen" med ett hammarskaft för att få loss den därifrån, om man skulle vilja det. Kompisen sa att det kan vara något inne i kopplingen som har rubbats i sitt fäste mot "armen", men att det inte alls behöver göra något. Det finns antagligen en tolerans i det där fästet, som tillåter åldersslitage (det hoppar bara in i nästa "nypa" av flera på rad, fick jag det beskrivet, fast nu blir jag nog utskrattad när jag beskriver hur jag uppfattade det på mitt sätt. Hihi!). Och så har jag ansökt om ett nytt körkortstillstånd. Jag har tillräckligt med press och stress hängande över mig i vardagen som det är, att jag inte orkar med både teoriprov och uppkörning också, innan mitten av juni. Så är det bara, tyvärr... men jag kommer igen! Förhoppningsvis nästa sommar - sent i höst vågar jag inte tro på. Är inskriven på "den nya körskolan", som jag berättat lite om här, och tänker ta några körlektioner med koner med den "nye läraren" innan nästa uppkörningsförsök, för att bli lite starkare mentalt. Ja, ni minns väl att jag liksom fick fobi för både garagevändningar och uppkörning för ett par år sedan, och att jag därefter lyckats hålla mig undan det rätt så bra? ;=) Idag när vi var ute på en mc-tur och lite andra aktiviteter, frågade kompisen mig när jag tänker börja träna garagevändningar igen. Direkt när han frågat började jag må lite dåligt, men jag måste verkligen skärpa mig! Hur töntig och bekväm får man lov att bli?
Idag har jag förresten lagt in lite tips på garagevändnings- och serpentinbaneträning, insända från Anna B, på sidorna om övningskörning. Tack Anna!
17 juli 2003 Några som surfar in på mina sidor har efterfrågat en uppdatering här, och det är ju roligt att babblet uppskattas av en del. ;=) Men jag har tyvärr inget att skriva om, eftersom jag knappt kört alls i år. Det var ju väntat, och därför ville jag inte heller försöka mig på en ny uppkörning. Få tillfällen har funnits till träning/nöjeskörning. Många har försökt "uppmuntra" mig till att göra ett nytt försök, efter att ha dragit ut på det så länge. Man säger t.ex "Se på mig, jag fick mitt kort snabbt och lätt - varför inte göra ett nytt försök nu?". Men jag saknar tävlingslust, så det där biter inte på mig. En uppkörning gör jag bara för min egen skull, när jag inte känner mig för stressad. Inte av prestige. Bara tre gånger totalt har jag fått köra i år, och det känns konstigt. Men samtidigt har jag haft så mycket annat att tänka på och göra (med flytt och husförsäljning och mycket på jobbet etc). Ärligt talat har det varit skönt att slippa oron över en uppkörning. Den som verkligen vill ha ett mc-kort till 500%, men samtidigt är humör/form-beroende när det gäller garagevändningar och vändningen i serpentinbanan, vet vilket helvete det är att oroa sig för just detta inför en uppkörning. Jag har som ni vet utvecklat en uppkörningsfobi. ;=) Även om jag inte kört mycket själv, så har jag fått sitta på bönpallen under ett par veckor på resan genom Danmark, Tyskland, Tjeckien, Österrike och Italien. Det var inte fy skam! :=). Hoppas få ihop en fotodagbok innan jag helt glömt bort det mesta, men det tar nog sin lilla tid. Den kommer att ligga på fotoavdelningen, som man hittar genom index-sidan. Idag köpte jag förresten nya MC-byxor (getskinn, Jofama) med fasta hängslen, och snart ska det även bli en jacka. Mitt gamla ställ, som jag köpte begagnat, har sett betydligt mer av väder, vind och asfalt än nödvändigt, och känns ganska äckligt och slitet. Fast jag kanske ska behålla det, att plocka fram till riktigt heta dagar om jag måste träna garagevändningar. ;=) Jag har fått frågan hur jag som är vegetarian kan tänka mig att använda skinn/läderkläder. Ja, det är ju ett litet mysterium. På den får jag svara att jag ännu inte är fullt utvecklad; jag har stora brister både här och där. I och för sig är jag inte någon äkta vegetarian, eftersom jag äter fisk och skaldjur med glesa mellanrum, och dessutom utnyttjar jag djur genom att använda mjölk till flingorna och ägg i diverse rätter och annat (man borde bli vegan). Vad jag är emot är att djur plågas. Om de sköts bra och får fina liv, kan jag tänka mig att använda rester av deras kroppar när deras liv ändå tagit slut - gärna efter en naturlig död. Jag vill inte att de ska lida, och därför stöder jag bland annat förbundet "Djurens rätt". Men jag vet att jag har brister, och jobbar på att försöka bli en bättre människa när det gäller arbetet för att djur ska behandlas med respekt. Jag skulle kunna tänka mig att använda skinn och ben från avlidna människor som inte behövt leva i bur. Varför gör man inte det? Antagligen för att skinnet inte är lika starkt och användbart som djurens är, men det är nog inte den enda anledningen. Djur är för mig på samma nivå som människor, och eftersom jag använder skinn från djur, kan jag även tänka mig att använda skinn från människor. Så funkar jag. Getskinn är starkare och mer vind/vattentätt än goretex, i längden. Hrm... kanske håller inte alla med? Det verkar finnas två läger, med för- och nackdelar hos båda. Jag tror mig i alla fall förstå att skinn håller kvaliteten mycket längre, och är lättare att hålla vattenavvisande. Goretex måste skötas på ett speciellt sätt för att inte mista sin förmåga. Men det är ju lite (eh...) varmt med fodrat skinn heta sommardagar, så helst hade jag velat ha ett luftigt sommarställ i just goretex, dessutom. Kanske sparar jag ihop till ett med tiden.
Ha en fortsatt skön sommar!
7 december 2003 Det är inte mycket jag skrivit här i år! Två säsonger har gått utan uppkörningsförsök, och i år har det varit knappt med tid för vanliga nöjesturer också. Inte min roligaste säsong, precis. Men så har det hänt mycket på andra sätt i livet, istället, och jag tänker att allt har sin tid. Känner press inför nästa vår. Hu! Får nog börja läsa teori och gå på uppkörningsterapi (finns det inget sådant? Det borde det! ;=)) under vintern. I januari ska jag på MC-mässan i Stockholm. Egentligen är jag måttligt intresserad, men eftersom jag ändå ska vara i huvudstaden (för att "Dream Theater" spelar där då), kan jag passa på att spana lite och längta efter våren. Idag skrapade jag skattemärket på nummerplåten, för att ställa av MC:n för vintern. Från den 1/12 betalar jag för en varmgarageplats alldeles i närheten av huset där jag bor, och eftersom jag inte hinner köra så mycket innan den riktiga kylan kommer, tyckte jag det var lika bra att ställa av den nu när jag flyttade den dit. Naturligtvis var det den halaste kvällen hittills, med en vit markbeläggning och isfläckar här och där, men jag fick bara en liten "ryckning" på ett ställe när jag växlade ner till ettan. Vi körde alltså väldigt långsamt och bara i max fem minuter mellan garagen. Det är alltid lika sorgligt att ställa av, men det skulle kosta mer än 300 kronor varje månad att bara ha den stående och körklar, förutom garagekostnaden. Garaget är en liten historia i sig, förresten. Nyckeln passade inte förra helgen, när jag just hade fått den lite i förskott och skulle flytta in hojen. Jag ringde fastighetsskötaren på måndagen och sa att jag fått fel nyckel, men han menade att jag tagit fel på garage. Nä, protesterade jag, det finns ju bara ett MC-garage där, de andra är mycket större. Men, det visade sig att min MC inte får egen kupé - den får dela med två andra (en MC och en moppe). Snyft! Jag hade sett fram emot gott om plats i eget varmgarage, och att få ha verktygslådor mm där, precis som jag hade vid radhuset. Detta var en besvikelse. Inte finns det någon lämplig plats för batteriladdning där heller. :=( Men, jag får ladda det i kompisens garage, säger han. Och bättre delat garage än inget alls, förstås. Nu när jag haft hojen i kompisens garage (som är mindre än det nya) sedan jag flyttade hit i juni, har det ju varit jobbigare för honom att meka osv. Hur som helst, det gick flera dagar då jag inte hann eller kunde göra nya försök att flytta MC:n. Fastighetsskötaren hade beskrivit hur man ska göra för att få upp dörren, för den är tydligen speciell. Jovars! Ikväll provades nyckeln i rätt dörr, men inte gick den att öppna förrän efter 30 försök eller så! Herregud! Men nu vet jag hur jag ska göra - och jag vet att ingen bör se på när jag gör det - det ser nästan ut som om jag gör inbrott. ;=) P.S. En person jag känner ska tydligen åka med på en sådan här "Himalaya Bike Tour". Det måste vara häftigt - fast kanske i häftigaste laget? Jag tror man måste ha snopp för att stå ut med "miljön" där... ändå vore det säkert kul även för mig att uppleva något sådant.
P.P.S. Jag undrar om de nya reglerna som håller på att tas fram för MC-uppkörning (t.ex så ska antagligen
garagevändningen förändras), för en bättre anpassning till EU, kommer att börja gälla sommaren 2004... eller tar det
flera år innan besluten tas och de sedan gäller? Någon som hört något?
9 december 2003 Jag fick ett mail från någon som hört sig för på Vägverket om de nya EU-anpassade uppkörningsproven som diskuteras. Så här blev svaret: "Manöverprovet för motorcykel kommer att ändras tidigast 2005. Inget antaget förslag finns för närvarande." Tja... då vet vi det. Suck! Kanske kommer mer information från SMC framöver, om processen, vi får väl se.
Eva-Lena |
