Vill du
också berätta?
Skriv en rad!
Jonas berättar fritt om sina sanndrömmar:
Sanndrömmar är en del av min vardag. Det jag drömmer slår ibland in men det är inte sensationellt. Mina sanndrömmar speglar min kommande vardag och inte stora händelser. De visar inte vad som komma skall ute i stora världen. De visar inte heller omskakande händelser som jag och mina närmaste ska råka ut för. Nej, de visar den grå vardagen, helt enkelt. Ofta kommer jag inte ihåg drömmarna förrän precis minuten innan verkligheten ska gå i uppfyllelse.
Min första sanndröm hade jag förmodligen när jag var omkring sex eller sju år gammal. Det var när jag gick i lekskolan, och drömmen handlade om en händelse som också hände, just i lekskolan. Jag minns drömmen och händelsen mycket klart än idag och har egentligen inte ord att beskriva den med. Det var lite chockerande och traumatiskt att upptäcka att man råkade ut för samma sak två gånger. Jag hade varit högljudd och min fröken skrek på mig och kastade mig i golvet. Två gånger fick jag uppleva den händelsen. För så är det. Jag ser ingen skillnad på sanndrömmen och verkligheten. Mina sinnen uppfattar det hela på exakt samma sätt. Jag känner samma fysiska smärta, känner de fysiska intrycken med doft och ljud.
