2002-12-25

Jag har kommit på en tänkbar förklaring till varför man ibland kan drömma väldigt skarpt och detaljrikt, som jag skrev om i den allra första anteckningen. Vi kan inte se lika skarpa bilder genom att i medvetet tillstånd blunda och tänka oss ansiktet på någon vi känner väl, till exempel. Men jag har förstått att alla inte har de där knivskarpa drömmarna, så det är inte säkert att alla heller kan förstå vad jag menar med dem.

Jo, det jag kom att tänka på var att vårt medvetande bara använder max 10% av hjärnan. Vi skulle kunna likna det vid att det vi har lagrat i skallen är vår hårddisk (minnen, funktioner och andra system, attityder, känslobaser och annat), men att vi har ett väldigt litet arbetsminne för det vi håller på med just nu. Vi kan bara tänka en tanke i taget, och fokusera på en sak i taget, som vi alla märkt.